Ringstraße är en cirkulär gata som omgärdar stadsdelen Innere Stadt i Wien. Den skapades på 1800-talet i samband med att man rev Wiens gamla befästningsvallar och anlade nya stora paradgator. Ringstraße omger innerstaden på alla sidor utom den nordöstra, där innerstaden istället begränsas av vägen Franz-Josefs-Kai som följer Donaukanalen.

Parlamentet (Parlamentsgebäude) i Wien ligger vid Ringstraße

Ringstraße är ett omtyckt promenadstråk både bland bofasta och besökare, och många sevärdheter ligger längs Ringstraße. Många av byggnaderna har mycket påkostade fasader och har fått ge namn åt den arkitektoniska stilen Ringstraßenstil som utvecklades under andra halvan av 1800-talet. Typiskt för Ringstraßenstil är att man inspirerades mycket av äldre stilar och blandade friskt mellan allt från medeltida gotisk stil och antik-inspirerad renässans till barock och neoklassiska drag.

Sigmund Freud, som bodde i Wien, älskade Ringstraße och brukade så gott som varje dag ta en promenad hela vägen runt. Adolf Hitler sägs också ha varit förtjust i Ringstraße och arkitekturen i området fick inspirera den framväxande nazistiska arkitekturen.

UNESCO

Ringstraße ingår i den del av Wien som är upptagen på UNESCO:s Världsarvslista.

Ringstraßes delar

Ringstraße består av flera delar som alla har olika namn.

• Schottenring, som fått sitt namn efter klostret Schottenstift
• Universitätsring, som fått sitt namn efter Wiens Universitet
• Dr-Karl-Renner-Ring, som fått sitt namn efter en socialdemokratisk politiker. Denna del hette tidigare Parlamentsring.
• Burgring, som fått sitt namn efter palatset Hofburg
• Opernring, som fått sitt namn efter Wiener Staatsoper (Statsoperan i Wien)
• Kärntner Ring, som fått sin namn efter gatan Kärntner Straße
• Schubertring, som fått sitt namn efter kompositören Franz Schubert
• Parkring, som fått sitt namn efter Wiener Stadtpark (Stadsparken i Wien)
• Stubenring, som fått sitt namn efter fortifikationen Stubenbastei

Bakgrund

Redan på 1100-talet uppförde man en skyddsmur kring Wien, huvudsakligen finansierad med lösenpengar som man krävt för att frige kung Richard I av England (Richard Lejonhjärta). Under århundradenas gång förstärkte man sedan skyddet på olika vis, bland annat för att hålla turkiska anfallare ute. Man anlade vallgravar, och stora slättområden utanför muren hölls öppna. Byggnation och liknande var förbjuden där eftersom man inte ville ge en anfallande styrka något skydd att gömma sig bakom.

Mot slutet av 1700-talet började stadsmurar ses som onödiga i Österrike och det blev tillåtet att anlägga gator och promenadstråk på de öppna ytorna, och man planterade också träd och satte in gatubelysning. Hantverkare började ha sina verkstäder och butiker här.

Efter revolutionen 1848 införlivades Wiens förstäder i staden. Trafiken ökade och stadsmuren blev ett irriterande hinder för stadens utvekling. På 1850-talet beslutade kejsar Franz Joseph I att muren skulle rivas och vallgravarna fyllas igen, och att man skulle uppföra imponerande boulevarder istället som kunde visa upp det habsburgska väldets storhet. Troligen var kejsaren också mycket medveten om hur Frankrikes anläggande av breda boulevarder i Paris hade gjort det mycket svårare för revolutionärer att upprätta effektiva barrikader i staden för att skydda sig mot artilleri.

Eftersom Ringstraße redan från början planerades för att vara en pampig boulevard där det estetiska dominerade anlade man den mer praktiska Lastenstraße parallellt, utanför de gamla öppna ytorna, för att hantera godstransporter.

En av de första byggnader som uppfördes i anslutning till Ringstraße var Heinrichshof, som byggdes på uppdrag av ölbryggaren Heinrich Drasche. Det blev snabbt viktigt för både adeln och rika handelsfamiljer att ha ett hus längs Ringstraße, och pampiga byggnader började skjuta upp som svampar i skogen – den ena mer imponerande än den andra.

Byggnader längs Ringstraße

Burgtheater
,

Här är några exempel på vackra byggnader längs Ringstraße:

• Rathaus
  Wiens rådhus, byggt it Flandern-gotisk still efter ritningar av Karl Freiherr von Hasenauer.
• Burgtheater
  En teaterbyggnad uppförd år 1888 efter ritningar av Gottfried Semper and Karl Freiherr von Hasenauer.
• Wiener Staatsoper
  Här huserar statsoperan i Wien. Byggnaden var en av de första som uppfördes på Ringstrasse och byggprojektet pågick 1861-1869. För ritningarna stod August Sicard von Sicardsburg, Eduard van der Nüll och Josef Hlávka. Stilen är nyrenässans.
• Parlamentsgebäude
  Österrikes parlamentsbyggnad
• Justizpalast
  Den här byggnaden används av Österrikes högsta domstol (Oberster Gerichtshof). Denna byggnad uppfördes 1875-1881 och stilen är nyrenässans. Den ligger på Schmerlingplatz, ett torg i nära anslutning till Ringstrasse.
• Akademie der bildenden Künste Wien
• Votivkirche
  En kyrka i neo-gotisk still, ritad av Henrich Freiherr von Ferstel. Kyrkan uppfördes som tacksägelse efter att kejsar Franz Jospeh hade överlevt ett mordförsök år 1853.
• Wiener Börse
  Börsen i Wien håller till i denna byggnad.
• Österreichische Postsparkasse
  Den här byggnaden ritades av Otto Wager och går i Jugendstil.
• Museum für Angewandte Kunst
  Ytterligare en byggnad i nyrenässans-stil ritad av Heinrich Freiherr von Ferstel.

Grönska

Redan från början utformades Ringstraße för att inkludera mycket grönska, inklusive många stora sträd. Flera parker ligger i anslutning till Ringstraße, bland annat Stadtpark, Volksgarten, Burggarten och Rathauspark.

Torg

Flera stora torg ligger i anslutning till Ringstraße, inklusive Maria-Theresien-Platz, Heldenplatz, Schillerplatz och Schwarzenbergplatz.

Statyer

Många berömda personer från historien står staty längs Ringstraße. Här är några exempel:

• Författaren  Johann Wolfgang von Goethe
• Författaren Johann Christoph Friedrich von Schiller
• Vetenskapsmannen Andreas von Liebenberg
• Kompositören Johann Strauss
• Kejsarinnan Maria Theresia
• Prins Eugene av Savoy
• Ärkehertig Karl av Österrike
• Greve Joseph Radetzky
• Bankmannen Georg Coch